linalicious

Alla inlägg under juni 2011

Av Lina M - 10 juni 2011 22:19

3 skitbra citat.


"Kom igen då, Britt-Marie. Kör för faa-aan!"

"Jag har varit raggare en gång i tiden, va"

"Nu är det maaaaaaaaaaat!!!!"


Känner ni igen vart de kommer ifrån?   

Det här videoklippen måste man ju bara har sett.

Alla borde ha gjort det.

(eller så har jag jävligt kass humor, haha)


  

Av Lina M - 10 juni 2011 18:41

Blev så arg över att min internetbank inte fungerar så jag slänge min konservburk med fiskbullar i väggen. Som tur var så var den stängd, och nu har jag ätit upp den :)

Min internbetank fungerar fortfarande inte efter 3 timmars slit... MMMOOORRRR


 

Av Lina M - 10 juni 2011 18:00


När man inte har några studer/praktik eller ett jobb så blir veckan väldigt... annorlunda. Förr anpassade man allt efter helgen, längtade efter helgen. Helg, helg, helg. Vad händer i helgen? I helgen ska jag... Åh vad skönt med helg. Allt kretsade kring helgen. Nu känns en fredag eller lördag ungefär lika upphetsande som Leif Loket i leopardstring. Man kan liksom göra vad fan man vill en måndag istället. Har inga fasta rutiner, något att se fram emot varje vecka. Inget jävla sommarlov. (Eller sportlov för den delen heller.) Inga sovmorgonar att längta efter och uppskatta. Kan ligga och sova till 7 på kvällen varenda jävla dag om jag så vill.


Ibland är de nog bra att ha lite struktur och regler i livet.

Men för tillfället finns ingen ork till det, även omjag hajjat läget.


Strike a Marilyn-pose!

Det är något jag har ork till.

 

Av Lina M - 10 juni 2011 12:53


Tycker det är komiskt att Veckorevyn skriver att de har som mål att bli "Sveriges viktigaste tidning." Vilket jävla skämt! Är det viktigt att veta vad Carolina Gynning använder för läppstift eller att Cameron Diaz gillar randigt? Slänga in lite bantningstips samtidigt som de skriver "Kom över dina bikini-komplex - experten hjälper dig att bli trygg". Det är ju för i helvete ni som gjort tjejerna osäkra över att gå i bikini från första början med era jävla skinny bitches på framsidorna!



Visst är det skitbra med tips för att komma igång, men hela hetsen med "få platt mage på 3 veckor" är ju bara helt jävla störd. Då är det inte fråga om sunda tips för att må bättre utan då verkar målet vara att du ska se ut som en jävla överredigerad Christina Aguilera när du är klar.



Vem fan behöver bry sig om en "perfekt" och "tränad" kropp så vidare du inte är elit-idrottare?


Sen lägger ni in "69 hetaste männen - utan kläder" och tar med någon jävla "Hugo Rosa" som ser ut som en liten snorunge, eller Cimon Lundberg från Paradise hotel med sin tatuerade bringa och "mörka djupa stämma..." HAHA. Tycker tjejer seriöst att Hugo rosa och Cimon lundberg är några hunkar?! Vart fan är världen på väg?! Ni är så jävla dåliga!



Sjukt synd att så många tjejer sponsrar såna här skittidningar. Skapa er en egen stil istället för att gå efter vad "Veckorevyns mode-redaktör" tycker är snyggt, och sminka dig hur fan du vill. Finns inget "inne och ute". Så jävla absurt så jag finner inga ord. Att folk slavar efter dessa "trender" är så tragiskt. Folk som har identitets-svårigheter måste väl tycka det är fantastiskt att gå efter en mall, men hur jävla kul är det egentligen...?!



Ni gör små patetiska försök att verka "seriösa" och skriver om någon som blivit våldtagen, när jorden ska gå under eller hur viktigt det är med jämställdhet. Jag kan hitta ett 3-sidors repotage om "Maria 26" som berättar att "Min pojkvän försökte få mig att gå ner i vikt, förnedrande, jag blev jätteledsen, blabla". Men dumpa karln då för i helvete. Hatar såna där jävla tyck synd om mig-historier där tjejer kan sitta och vältra sig i "åhh lilla gumman..." Inse att ni är värda något bättre (inte alla förstås, men de flesta), gör något och saken, och SLUTA ÄLTA jävla idioter.



Och mig lurar ni inte. Ni kommer alltid vara en jävla blaska full med skit.


Och ja, någon läsare ska säkert säga emot, att jag har fel osv. Men alla får ha olika åsikter och ni får jättejättejättegärna läsa Veckorevyn om ni vill, ni kan ta och prenumerera och få ett körsbärsrött lipgloss och en bikini i storlek XS på köpet också, inte mig emot.


Ville bara skriva av mig lite.


Kan också jättegärna köpa en Veckorevyn ibland så att jag kan få läsa min efterlängtade intervju med Mariah Carey för hon är en sån fantastisk kvinna och har så mycket intressant att säga.

 (Och sen är det bra med nödpapper om toa/hushålls-rullen tar slut.)


Tack Veckorevyn för att ni förgyller min vardag.

 

 

Natacha Peyre: "Pappa betalade min bröst"

 

Nämen? Grattis grattis! Knullade han dig i arslet också?

Av Lina M - 10 juni 2011 12:45


Ger upp det här med GI-diet/låg kolhydrat-intag. Hart lärt mig att min kropp inte fungerar då. Blir hungrig som ett jävla as på kvällarna och nätterna och kan vräka i mig skit. Om jag får äta mättande saker som pasta och potatis till kvällsmat kan jag nog hålla mig bättre. Dessutom älskar jag pasta, potatis, bröd och ris och kan nog inte tänka mig ett liv utan det. Skulle kanske funka ett halvår, men inte för resten av mitt liv. Och det är viktigt att skapa rutiner i sitt liv och hålla det för att behålla sin form och hälsa.



Tanken var att gå ner några kilo jag gått upp sista halvåret, ingen jättepanik för min del, är inte så ytlig som man kan tro. Är absolut ingen tränings-och sallads-människa som strävar efter att vara superskinny. Har inga problem att ha några kilo extra. Vill bara inte ha fööör många kilo extra, och det har mest att göra med att min kondition är sjukt jävla dålig. Vill inte flåsa som en maratonlöpare efter att springa sista metrarna till bussen. Sen finns alltid de snyggaste kläderna i 38or. (lite ytlig får man vara, fniss)



Sen ni som läst min blogg vet att jag tycker det är sjukt tramsigt att gnälla om att man är tjock osv, framförallt när man inte har någon jäkla fetma. 5-10 kilo extra är helt okej enligt mig. Hellre det än 5-10 kilo för lite. Så jag kommer nog äta vadfan jag vill, men se till att röra på mig mer. Och det är så satans tråkigt, men man får försöka sysselsätta sig med något på vägen... Gå ut och gå samtidigt som man lyssnar på en ljubok, sin favoritmusik eller varför inte köpa en crosstrainer (som jag har stående, dammig och använd som klädhängare) köra 30 min och kolla på en bra film eller ett bra program.



Som sagt, jag hade inte tänkt börja röra på mig endast för att loosa några kilo, jag behöver verkligen förbättra min kondition och rensa tankarna lite. En promenad om dagen sägs vara skitbra för humöret, och jag är en riktigt negativ jävel så kan ju vara bra för mig....

 

  

Av Lina M - 10 juni 2011 12:00

Och nu till något ännu mer spännande... Havsodjur. Som jag, konstigt nog, tror på. Eller så kanske det är för att jag så väldigt gärna vill det...


Så länge människan seglat på haven har man berättat om hemska varelser i oceanernas djup. Tittar man på kartor från medeltiden är haven nedlusade med märkliga vidunder. Många av dem är rena fantasifoster, andra är förvrängda versioner av helt vanliga havsdjur, och andra har vi fortfarande inget svar på...


Det händer än idag att det kommer in rapporter om konstiga varelser. Kan det betyda att haven faktiskt kan gömma stora okända djur? Kom ihåg att vi faktiskt vet mycket lite om vad som gömmer sig i de stora djupen.


1848 rapporterade besättningen på fartyget "HMS Daedalus" att de mött en sjöorm utanför afrikanska atlantkusten. Enligt dem var djuret runt 18 meter långt, mörkt till färgen och ålliknande. Enligt några skarpsynta vittnen ska det också ha haft någon sorts man på ryggen. Händelsen uppmärksammades runt hela världen och naturvetarna delades upp i flera läger. Några tyckte att detta bevisade att havsormen fanns, andra menade att HMS Daedalus besättning bara sett en säl eller tumlare som simmat på rad.

 

Från 1906 till 1920 sågs en sjöorm utanför svenska Saltsjöbaden. Vissa tidningar utlyste till och med en belöning till den som kunde fånga eller skjuta djuret. Det kom fram många förklaringar på vad det egentligen kunde vara -allt från tumlare och sjöfågelstreck till flytande kaffepannor och drivved. En tidning påstod att monstret hittats dött efter att ha gått på en mina, men det var bara skoj! De 4 september 1910 trodde sig två män ha skjutit saltsjöbadsodjuret. Det var en säl på fyra meter, som visades upp i pressen. Men folk fortsatte att se odjuret efter detta. Vi kommer nog aldrig få reda på vad saltsjöbadsodjuret egentligen var.

 

Ett annat omtalat monster från medeltiden var den jättelika "Kraken". Historierna om denna bjässe var särskilt populära kring Norges kuster. När fisken gick till ordentligt sade man att det var Kraken som skrämt upp dem till ytan. Vidundret sades vara minst två kilometer över ryggen med milslånga fångstarmar. Det kunde hända att Kraken ibland låg och vilade på ytan under långa perioder. Sjömännen trodde då att de hittat en ö och gick iland. Givetvis blev de förvånade när ön plötsligt började sjunka...


Nuförtiden tror man att Kraken i själva verket var jättebläckfiskar som sjömännen skymtat. Under medeltiden till 1700-talet trodde naturvetarna att försvunna fartyg blivit neddragna i djupet av jättebläckfiskar. Nu vet vi att det faktiskt finns väldigt stora bläckfiskar, men också att de inte anfaller fartyg.

 

Sen får vi ju såklart inte glömma sjöodjuret "Nessie", Loch Ness-odjuret som de flesta säkerligen känner till och redan har läst om. Många personer säger sig ha sett detta sjöodjur, men ingen har lyckats komma med övertygande bevis på att Nessie verkligen existerar. En teori är att det är en vattenödla från dinosauriernas tidevarv, en räk- och fiskätande reptil som varit utdöd i 65 miljoner år. Dock har den teorin motbevisats då en plesiosaurus, som den kallas, inte hade benstruktur som skulle göra den kapabel att hålla huvudet över vattnet som "Nessie" så ofta setts göra. Andra teorier är att Loch Ness-odjuret är en ovanligt stor mal, en säl, med mycket lång hals eller till och med en storväxt ål då dessa är vanliga på Loch Ness botten.


Jag kan nog inte påstå att jag tror på Loch Ness-odjuret osv, men jag är helt övertygad om att det finns riktigt obehagliga varelser/monster/djur/fiskar  långt ner i havet. Tvekar inte en sekund på det. De lever förmodligen på riktigt riktigt djupt vatten och det är mycket sällan man ser dem. Chansen kanske är 0,001 % att man får se något sånt i sitt liv. Men dem finns. Absolut. Och det skrämmer och fascinerar mig något så oerhört! Vill läsa och se allt jag hittar om sånt. Sjödjur är MYCKET häftigare än landdjur.


I was a pink-blondie

 

Av Lina M - 9 juni 2011 23:09

Jag är så grymt nyfiken, rädd och fascinerad av havet. Vad som finns där, alla myter... 


. Tyvärr kan jag nog inte riktigt tro på sjöjungfrur och liknande, men det är riktigt vackert och spännande. Tron på att det finns människoliknande varelser i haven är mycket gammal, och det finns tusentals historier.

Sjöjungfruerna är det havsfolk som oftast dyker upp i sagor och historier. De är för det mesta mycket vackra kvinnor från midjan och upp, medan de istället för ben har fiskstjärtar. I vissa delar av världen tros de ha makt över vädret. I många historier lurar de ner sjömän i havet för att dränka dem, i andra versioner bara för att de är ensamma.


Under romartiden trodde naturforskarna att det fanns sjöjungfrur på riktigt. En av dem skrev en bok om hur sjöjungfruerna levde och var man kunde hitta dem. Under medeltiden var det kristna präster och munkar som skrev om dem. De menade att havsfolken saknade själar, och kunde därför aldrig komma till himlen som människorna.


En riktigt märklig historia är den om den mystiske "sjömunken" som någon gång mellan 1545-1550 (beroende på källan) fastnade i ett sillgarn i Öresund, och drogs upp på stranden utanför Malmö. Var sjömunken egentligen en bläckfisk? Enligt en krönika från tiden var det "en fisk av högst vidunderlig form, med huvud och anletsdrag som en människa och till utseendet liknande de män med rakad hjässa som vi kallar för munkar".

 

Ibland har tidningarna skrivit om när havsfolk ska ha visat sig. En tidningsnotis från 1830 berättar om en sjöjungfru som hittades död på en strand i ögruppen Hebriderna. En Sydafrikansk tidning påstod 1977 att man hittat en sjöjungfru som fastnat i en avloppsbrunn mitt inne i staden Lusaka. Tyvärr finns det inga bevis för att någon av de här händelserna faktiskt ägt rum.


Man brukar förklara tron på sjöjungfrur med att sjömän förr i världen blev fruktansvärt ensamma under långa tider på det öppna havet, och när de fick se glimtar av stora havsdjur tyckte de att dessa liknade vackra kvinnor. Tumlare, delfiner, sjökor och sälar brukar få skulden för att ha förvridit huvudet på de kärlekskranka sjömännen. Vad tror du?

 

jag var blondin för tillfället :)

 

Av Lina M - 9 juni 2011 20:45

Äntligen en parodi-film som inte känns sådär överdriven och hysterisk. (tänk typ... Disaster movie. urgh)

Detta är parodi-film när den är som bäst. Walk hard driver med filmen "Walk the line" som skildrar Johnny Cash liv. Och detta görs jävligt bra. Många scener får mig att skratta högt, och sånt är alltid välkommet.  Är även med en massa skön musik, som till exempel titeln "Walk hard", som känns som en tvättäkta Cash-låt och är kanonbra. Verkligen en film man borde ha i sin samling. Får  en stark 4/5 av mig.


  

Presentation

Fråga mig

165 besvarade frågor

Omröstning

Tror du att du kommer att dö ung?
 Ja
 Nej

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6 7
8
9 10
11
12
13 14 15 16 17 18
19
20
21 22 23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Besökare

Följa?

bloglovin

Bloggvärde


Ovido - Quiz & Flashcards