Jaha. Då var jag tvungen att välja idag och nu måste jag förbereda mig för det. Hur ska detta sluta...

Jag var på stan idag och försökte hitta en mikrofon till datorn. Såg en skitbra, 150 kr. Shit vilket kap tänkte jag! Framme vid kassan:"då blir det 1799 kr då". Jag tappade hakan lite. "va? Det här är ju ett KAP? Kap kostar inte över 200 kr" och han bara "ja jo,det är en riktigt bra mikrofon. Du kan även delbetala den för 150 kr i månaden". Jag gläffste ur mig "i MÅNADEN? Det är ju inget kap." jag hade sett fel. 150 kr står stort och jättesmått "i månaden." med det groteska priset 1799! Jag släppte kartongen med en duns, utan skam, och gick. Utan mikrofon. Mitt hjärta är i bitar. Små bitar. Nu bli inga Hits gjorda.

Jag står inför ett av mitt livs största dilemma. Hur ska jag välja? Känns som att hur jag än gör så kommer det att bli fel. Ta mig ur denna mardröm. Gör fan ont i skallen av allt tänkande. Shit, det här tar kål på mig.

Då var julafton över igen då. Den tillbringades hos farsan. Alla var nervösa och drack sprit, slog huvudet i takkronan. Jag var i gång med förberedelser hela dagen. Tände marshaller utomhus, runt trettio småljus inne och pappa hade hök-ögon och såg minsta lilla korn på golvet eller uppvikt matthörn. Så jag var där och rättade till. Var helt slut när gästerna kom. Åt för mycket som vanligt, drack dock inte för mycket (badrummet klarade sig utan spya på väggarna) blev otroligt rörd över alla presenter jag fick. Och jag vet inte om det var just rördheten eller spriten som gjorde att min underläpp darrade till. Alla var faktiskt underbara. Nästa år ska jag nog också köpa några julklappar.

Ligger och kollar på Nyhetsmorgon. Karln har en vit ansiktsmask på sig. Ser ut som att Michael Myers har klivit in i rutan och ska slakta triss-skraparen. Och gärna för mig. Jag brukar nästan alltid missunna människor att vinna pengar. De förtjänar det oftast inte. Och då blir jag illamående när jag ser deras självbelåtna flin.

En av mina marshaller jag satte fram. Fint av mig.

Klockan är 7:50 och jag ligger i sängen, röker och kollar på "American horror story" säsong 2. Kanske börjar bli läggdags snart?

Jag hade förväntat mig att sätta mig vid ett färdigdukat bord och gluffsa i mig. Men nej! Vi här på det i ful mun kallat "vuxendagiset" måste själva GÖRA julbordet. Jag åtog uppdraget skala potatis. Och det har jag gjort. En guldstjärna till mig. Jag har ansträngt mig för laget. Idag sägs det att jorden ska gå under. Jag hoppas jag hinner äta julbordet innan. Jag skalar fan inte potatis för att sen dö. :@ jag vill inte dö med en potatisskalare i handen. Jag vill ha något annat i handen då ;) men indianerna kanske fick en psykos. Jag tror ett det är "bluff och båg" haha. Nä nu tar jag lite glögg och en cigg och går ut och sörjer att det faktiskt inte kommer hända. Sån tur har vi inte. Skål!

I denna skrivande stund så befinner jag mig i en otroligt svår period i mitt liv. Jag har hamnat i ett dilemma som kan avgöra mitt liv. Det är en mardröm. Jag vet inte vad jag ska välja med. Hjärnan eller hjärtat?

Så jävla grym cover. Får rysningar! Det är vackert och mäktigt. Jag tar av mig hatten och bugar för denna snubbe. Keep doing it.

Jag vill inte vara i en del i det här.
Tacos och någon tråkig komedi, ska det vara höjdpunkten?
Jag finner ingen glädje eller samhörighet i den här världen.
Alla andra människor jobbar och planerar sina veckor med allt möjligt.
Dem tränar, dem tar en fika på stan med en kompis, föder en massa jävla ungar,
åker på musik-(knull)festivaler, pluggar, har filmkvällar, går på bio, bowlar...
Inget av detta ger mig minsta lycka. Alla dessa vardagliga svensson-ting får mig att må illa.
Vart ska jag ta vägen?
Ibland vill jag inte vara ensam, men det är ändå fan så mycket bättre än att sitta fast i en soffa
med människor man egentligen tycker är riktiga idoter och kolla på Amerian pie med en tacos i handen.
Seriöst, jag skulle kunna gråta. Jag vill inte!
Jag har till och med tröttnat på att supa. Inte ens alkoholen ger mig tillfredsställelse längre.
Snarare tvärtom. När jag dricker får jag ångest och blir förbannad. All min ilska vill ut. Jag vill bara krossa
alla jävla ansikten jag ser. Bara tanken på Blue Moon Bar och deras jävla afterwork får mig att spy.
Stå i kö för att köpa en öl till överpris (1 öl på krogen= 6 stycken öl från bolaget) och sedan trängas i baren
med överkåta 40+are och tjejer i alla möjliga åldrar som försöker få uppmärksamhet på alla möjliga desperata vis. Framför allt sexuellt. Människor som vanligtvis inte vågar säga ett skit får i sig tre glas öl och börjar bete sig som lobotomerade apor med överdos av viagra. Skriker, härjar, tjaffsar, knullar, ramlar, sluddrar...
Det är fredag i Västerås!
Tack livet, ödet, gud, vadfan som helst. Tack för att jag hamnat i den här ÄCKLIGA världen.