När jag var liten så hade vi en granne. Hon hade gjort en bröstförstoring. Jättefint. Hon hade koksalt i.

Min pappa kallade henne så vackert för "Saltpatte".

Under middagen: "Kolla, där ute går Saltpatte med sin lilla pinscher."

Tycker fortfarande att det är en roligare version av "Pattlisa" eller "Tuttlisa".

Eller "tuttfia" som jag blev kallad, på bussen förut, av en syrian. Inte särskilt påhittigt. Jag sa "Din mamma" och då blev det ett herrans liv.

Mats Rådberg, kungen av svensk country

Här tillsammans med "Rankarna".

Och jag är så busig idag. Min första tanke var "Runkarna".

Mats Rådberg & Runkarna   

Min kompis gick till frisören och önskade att få sitt hår färgat i en nyans av "rostad lök"

Det finns människor till allt.

Bara hoppas att han får som önskat :)

En inspirationskälla

Så mycket mer än ett röd pölse-tillbehör

Idag ska jag göra någonting spännande med mitt hår.

Men det som är spännande är inte vilken färg det blir.

Utan om mitt hår kommer att vara kvar. Det är ganska spännande :)

Blonderingar... Dessa blonderingar. Som fräter på håret och har sig. Mycket kemisk produkt. Som vi utsätter vårat hår för, enbart att se ut som fjortisar, bimbos och "sleaze-rockare" i många fall :)

Man vill rocka till det och se sådär härligt häftigt "Jag är-skitblond-men-ingen bimbo! Jag- har -skinnpaj -och mc-boots" -blond ut. Eller kanske inspireras av... Natascha Peyre? Med en dutt ljuuuusrosa läppglans och några kilo brunpuder och en rosa bikini i storlek xxs.

Det finns en hel del olika blonda typer där ute :) Men jag ska inte bli någon av dem! Jag har en annan idè.