Dokusåpor - den nya arbetsförmedlingen

En filmkamera på toaletten vore kanske en lönsam investering...

S k dokusopa... såpa-kändisar lyckas utnyttja sitt kändisskap för att skaffa arbeten. I Big Brother filmas folk på toaletten och i sängen. Kanske skulle jag skaffa mig ett nytt jobb genom att filma mig själv när jag t ex sitter och skiter? Och sedan skicka filmen till arbetsförmedlingen och företag där jag vill jobba.

Uppmärksammad skulle jag i alla fall bli. "Och syns man inte så finns man inte." Robinson-Robban är trots sin grava sociala störning ändå populär hos kvinnor. Om jag ställde upp i förnedrings-TV och betedde mig som det sjuka och elaka svin jag är skulle säkert kändisskapet komma som ett litet brev på posten. Och sedan har jag chans till gratis fylla och 130 sexpartners precis som annat löst folk i förnedringsbranschen.

Annars kan man skippa hela TV-grejen och bete sig som ett svin utan eget liv ändå. Är man bara tillräckligt rubbad kan man säkert bli känd. Hoppa ner från besöksläktaren i Riksdagen och moona för talmannen, springa omkring naken mitt i stan med mobilnumret skrivet över röven. Sätten är många och kanske effektiva. Det finns ett förnedringens smörgåsbord där ute.

Eller fan, kanske skulle ha sökt till Big Brother??? jag vill bli kääääändiiiiiiiiiis! Då kan jag bli kallad för "nya big brother-lina". Min familj skulle bli såå stolt över vad jag åstadkommit!

och på tal om bilden, måste fan ta och köpa "det bästa ur big brother säsong 3". Så otroligt smart och underhållande serie!

När jag var liten gick jag till optikern. Optikern sa att jag behövde både glasögon och "lapp" för vänstra ögat. (hade dessutom tandställning på den tiden, så det blev mycket plojj och grejer i ansiktet.)

Jag hade valt ut ett par bågar, trots mammas protester. Hon sa att barnen skulle reta mig i skolan om jag hade dem på mig.

Jag har ritat en liten skiss på hur de såg ut. Och detta är inget skämt.

De var helt klotrunda, röda.  Med gröna och gula prickar på.

Jag hade fått för mig att de var hel-fräna. Fick även köpa ett glasögon-fodral till. Motivet jag valde var en krokodil som attackerade en melon.

Mamma fortsatte att protestera. Hon ville inte att jag skulle bli mobbad i skolan. Men jag var envis.

Gick iväg till skolan. Kom in genom tamburen. Ett 10-tal ungar står där. stirrar på mig. Sen brister ut i gapskratt.  Säger att jag är ful. Jag får typ panikångest och skriker att jag ska skicka min stora schäfer på dem, sen springer jag hem.

Jag gömmer mina glasögon bakom en tavla.

Mamma undrar och undrar hela veckan vart mina glasögon tagit vägen. När mormor kommer på besök och de ska storstäda hela huset så dammar mamma av tavlan, och där ramlar mina fräna bågar ut. Jag kör en Findus-klassiker och säger "Jag råkade tappa dem..."

Mamma svarar som Pettson. "Det var väldigt va du tappar..konstigt"

Fick åka till glasögonbutiken och välja ut ett par nya, mer diskreta bågar. Mamma tyckte att jag hade lärt mig en läxa nu. Det tyckte inte jag. Jag ville helst spöa hela klassen istället. Var fly förbannad över att de inte uppskattade god smak.

Den där lappen var det ju inte på tal om att jag skulle ha. Den var vit. Inte alls svart, så jag kunde se ut som en pirat. Så då ville jag inte ha den. Mamma suckade och sa okej då.

Gick tillbaka till optikern, efter ca 2 månader. Undersökte min syn igen, varpå hon utbrast:
"Men guud vad bra Lina! Jag ser att du har använt lappen! Nu är din syn mycket bättre på vänstra  ögat!"

Vilket jävla hyckleri.

Hade inte använt lappjäveln en enda gång. Tänk om jag haft lappen på mig och skämmt ut mig offentligt varenda dag mellan 08:00 och 14:00. Helt i onödan!  Hade då gått runt med tandställning, brillor och lapp. Och pocahontas-tröja. Kan någon känna paniken här?!

Idag vet jag inte hur min syn är. Har varken haft linser, glasögon eller lappar senaste 10 åren.

Såhär jag ser dock ut i morsans läs-glasögon. Smart jävel. Porr-effekt med tecknad blyerts-penna ner i urringningen också. Runkmaterial.

Vet inte om jag orkar slänga upp alla bilderna och skriva text åter igen, så jag rekomenderar att ni går in på min bilddagbok-sida där allt ligger uppe! http://www.bilddagboken.se/derhenker

Kommer däremot slänga upp en liten video här, där jag bland annat sjunger karaoke :) som inte låter så jävla bra med tanke på alla drinkar...

 "Mitt finger har gått av!"

Tobbe vill helst slippa sin städdag.

"Köping"

Tobbe blir tyst när han ska tala inför alla i publiken på Kristallengalan, sedan kommer det bevingade ordet.

"Det kostar pengar Mats, du vet!"

Tobbe är lite orolig för att Mats ska shoppa för mycket.

"Hej Janne, jag ska ta kaffe nu!"

Tobbe småpratar med Arne Wiese på Kristallengalan.

"Du ser för jävlig ut. Gå och raka dig, gubbe!"

Tobbe ger stiltips till snickaren som fixar till i Mats lägenhet.

"Fattar du inte svenska? Är du från Norrköping eller? Jävla apa, håll käften annars blir jag förbannad."

En apa på Kolmården får sig en avhyvling.

"Va fan är det här för nå?"

Maten på Kristallengalan föll inte Tobbe i smaken.

"Tyst Micke!"

Tobbe tycker att Mickes tal på Kristallengalan blir lite väl utdraget.

 "Fy fan vad äcklig."

 Om en älg på Kolmården.

"Står du och sover igen? Vad gör du?"

Tobbe tycker att killen i färgaffären är i långsammaste laget.

"Lite mer ihop?! Va fan? Sluta nu!

Tobbe härmar journlisterna som vill att gänget ska trycka ihop sig för fotografering på Kristallengalan.

"Vad gör du då jävla kött?"

Tobbe tycker att arbetskamraten Björn snackar för mycket.

"Jag vete fan om det går"

Mickes mamma undrar om hon kan lita på att Tobbe tar hand om Mats. Tobbe ger ett förtroendefullt svar.

"Fan han är ju en sån jävla köttbulle själv!"

Tobbe tröttnar på träningen efter att ha blivit ivrigt påhejad av Mats.

"Fan får dem inget kaffe?!"

Tobbe är upprörd över att tigrarna på Kolmården inte får kaffe.

Idag ska jag förbereda lite för kryssningen. Ska färga håret, fixa bärbara högtalarna, packa med lite extra kläder, fixa mackor, lägga ner ett spel, peruk till johan, muggar och en massa annat ;) Haha! Ska bli grymt kul! Drar imorgon vid 2.

Fyller 20 år imorgon!! Grattis till mig

Långa korridorer.

Vet ej om det beror på att jag var hiskeligt rädd för filmen "The shining" när jag var 7 år. Minns de långa hotell-korrioderna när pojken åkte med sin lilla bil och för varje hörn han rundade undrade man vad som skulle dyka upp på nästa lång sträcka. Och helt plötsligt står det två äckliga tvillingar där med en massa blod och döda kroppar?

Minns när jag var i Karlstad med min familj på ett hotell som hade såna där långa, röda läskiga korridorer. Klockan 11 på kvällen skickade min farsa iväg mig för att hämta is till deras groggar. Ismaskinen låg längst ner i korridoren. När jag gick där hade jag som kalla kårar i ryggraden, kändes hela tiden som att någon var efter mig. Och jag vände mig om flera gånger och fick upp scener i huvudet om att någon ska stå längt bort. Panik-sprang tillbaka till rummet. Kallsvettades.

Föda barn.

Vet att tusenmiljons kvinnor över hela världen sedan urminnes tider har gjort det, och gör det hela tiden. Men jag är grymt rädd. Jag har tankar ibland om en höggravid kvinna som får en vass, spetsig kniv rätt igenom naveln. Och navelsträngen som efter födseln klipps av. Nånting är så vidrigt över det. Det är så sjukt att en levande varelse kommer ut ur ens mage. Den är ju alldeles FÖR STOR för vårat.. hål... Usch. Gravida kvinnor är bland de obehagligaste jag vet. Jag tror inte att jag vill ha barn nån gång. Och alla säger att man ändrar sig med tiden, och att det trots smärtan är en "underbar upplevelse" när man väl ska föda. Och kanske har ni rätt, jag kanske ändrar mig. Men det kommer nog ta måååånga år. Fan, vissa kvinnor spricker och skit när de föder. Seriöst. Vidrigt. Jag tycker inte alls att det är ett "mirakel".

Stening.

Att straffas med så kallat "stening" verkar grymt obehagligt! Har sett videos på folk som stenats till döds. Har en vit tyg-grej över sig som färgas helt klarröd efter ett tag. Skallen och ansiktet krossas. Att få stenar kastade på sig tills man dör kan man ju verkligen kalla tortyr. Fatta att grävas ner i ett hål, så typ bara huvudet sticker upp och veta att man väntar på döden? Du ska plågas tills du dör. All form av tortyr-till-död är äckligt, men just stening har jag allltid tyckt varit så rått. Och oftast är det ju den vanliga befolkningen som gör det. Hånar, skrattar, skriker glåpord medans stenarna slängs. Snacka om att verkligen ha en annan kultur där. Folket verkar vara så jävla råa i såna länder där sånt förekommer. Och att en kvinna som våldtagen ska straffas med stening är så sjukt så jag orkar inte ens diskutera det. Det är så bisarrt så jag finner inga ord.

Att bli blind.

Vad vore livet utan syn? Att inte kunna läsa (visst, finns blindskrift, men känns väl ändå mer.. komplicerat?) att inte kunna se en bra film, titta på naturen, se sina älskade... Det vore så hemskt och meningslöst. Skulle verkligen hellre ta att bli döv eller stum. Men blind. Jag skulle bli sjukt deprimerad tror jag. Tror till och med jag föredrar förlamad framför blind. Blind är största rädslan av allt som kan hända förutom döden. Att "se" är ju ändå att uppleva världen och livet på något vis. När man reser vill man ju "se" saker osv. Att ha sin syn är något som de flesta tar för givet och borde uppskatta som fan istället.

Jag har så tråkiga hoodtröjor hemma. Har bara typ svarta. Blev väldigt förtjust i denna! Leopard, såklart ;) haha! Tröttnar aldrig.

Sen är jag ju som bekant väldigt förtjust i lack och latex också...

Buried

Kategori: Thriller

Land: Spanien

Språk: Engelska

Längd: 1 tim. 35min

Handling:

Ryan Reynolds vaknar upp i totalt mörker i tunn luft omgiven av endast sina egna andetag och ljudet från hans skrapande mot träplankorna ovanför. När ljuset från lågan på hans Zippo-tändare lyser upp rummet inser han att han ligger i en gammal träkista, inte mycket större än en likkista med enda sällskapet hans tändare, några lysstavar, en fickplunta, en penna och en mobiltelefon med halvfullt batteri. Var är han? Vet någon var han är? Går det att ta sig ut? Det enda han vet helt säkert är att luften i kistan försvinner med varje andetag han tar.

Mitt betyg:       (3 starka av 5)

Jag slänger ut en liten varning redan nu till alla er klaustrofobiker som inte ens kan stå stilla i en hiss. "Buried" är helt ärligt inte bra för varken era naglar eller mentala välbefinnande. Haha! Tycker faktiskt att det var en riktigt spännande film. Trots att hela filmer är i samma "scen" så att säga, inget miljöombyte, så blev jag aldrig uttråkad, som jag annars brukar bli. Det händer grejer hela tiden och slutet gav mig en reaktion som jag gillar, "Oh no!" Haha. Kan faktiskt rekomendera denna! Lite halvbrutal och underhållande. Är faktiskt en skräck hos mig att bli begraven levande och sånt som skrämmer mig fascinerar mig.